TEXTSIDA

Detta är mitt liv i korthet

Benny Jannerbrink

Uppdaterad senast 20141229

Mamuntisunio, el photonius - Jalium calaniluitus

Sjuttitalet blev det årtionde då musiken för mig kom att ta över helt och hållet. Även om jag tidigare som barn sjungit väldigt mycket hemma, på skolans roliga timmar och skolavslutningar hade jag aldrig lärt mig att spela något instrument. Ett tidigt barndomsminne jag har är då en granne i Krylbo skaffat sig en inspelningsapparat där han kunde spela in på en försilvrad nylontråd. Jag var då i 4-5 årsåldern och jag sjöng sången Nidälven och blev väldigt förskräckt när han sedan spelade upp det för mig. Att få höra sin egen röst minns jag var både roligt och spännande.

 

Vid 19 års ålder, 1967 och efter min ingenjörsexamen köpte jag min första gitarr. Efter många timmars träning med blåsor på fingertopparna och där fingrarna inte alltid ville hamna där jag tänkt mig kom 1971 min stora debut. På Bryggargården i Västerås sjöng och spelade jag för första gången inför riktig publik. Jag minns att jag var så nervös så att fingrarna faktiskt fastnade mellan strängarna. Men jag fortsatte träget att öva och lyckades komma med i en sånggruppen FYRA GLADA, som spelade på några ställen runt Västerås. Fyra Glada bestod av Karl-Axel, Ylva och Ingrid och jag.

 

Åren gick och efter att ha flyttat tillbaka en kortare period till Avesta fick jag ett erbjudande att spela på Avestas enda dåvarande pizzeria, Pizzeria Cleopatra. Genom ägaren till restaurangen fick jag sedan spelningar på pizzerior i Ludvika, Hedemora och Enköping. Jag jobbade som produktionsingenjör på dagarna på Hedemora Verkstäder och spelade på kvällarna vilket var fantastiskt skojigt men väldigt slitsamt. En dag när jag lirade på Pizzeria Pepparroten i Enköping kom Ingemar Nordströms orkester in och skulle äta. Dom skulle spela på Joar Blå samma kväll och då jag ofta varit ute och dansat till dom så hejade dom glatt när dom såg att jag gick omkring där bland borden och lirade. Jag hade lärt känna Ingemar och Sven på trummorna och Gunnar Sandevärn ganska bra där ute på dansställerna. När jag tog en paus i mitt spelande ropade dom fram mig till sitt bord och Ingemar gav mig en eloge och tyckte det var roligt att se och höra mig spela och sjunga. Han sa då det som fick mig att lyfta ordentligt och faktiskt tro på mig själv mer än jag gjort tidigare och som blev det som fick mig att våga satsa på musiken ännu mer. Efter det kom också den stund då jag skrev mina två första sånger. Jag vågade till och med ta mig till Solna och gjorde där en inspelning av dom låtarna i en studio. Jag har fortfarande kvar ett exemplar av denna vinylsingel som för mig är en personlig raritet.

 

En annons i VLT där dom sökte en sångare i ett nystartat dansband fångade mig. Körde på vinst och förlust till Mora där gänget skulle repa under helgen och provsjöng. Det var två killar från Mora, Olgard och Per-Åke och Bosse från Västerås och efter att jag sjungit några sånger blev jag antagen och så var vi två från Västerås. En period av intensivt repande i ett garage i Västerås följde och då vi redan tidigt bestämt att vi skulle spela på heltid var vi väldigt taggade. Efter bara några dagar kom Bengt från Västerås med och så var vi fem man. Vi tog namnet COBRAS Orkester och en kille från Uppsala skulle fixa alla fina jobb. Jag hoppade av mitt jobb som planeringsingenjör på ASEA och med några få jobb i spelplanen blev jag musiker på heltid. Jobben vällde inte in men vi fick bl.a. ett månadsgig på Stadshotellet i Härnösand och några ytterligare ströjobb inom loppet av några månader. Jag insåg efter ett tag att jag inte skulle kunna försörja mig på det sättet och närJERRY GREENS Orkester från Västerås fråga om jag ville bli med som sångare i deras band så tvekade jag inte en sekund.

 

Jerry Greens var ett gäng mycket duktiga musiker där Jerry själv var en enormt duktig på Keyboard. Han lirade på en Hammond med leslie,synth och en stråkmaskin. Pelle på gitarr, Janne på trummor och Börje på bas. Börje var även en duktig tekniker och vi gjorde ibland egna inspelningar när vi var ute och lirade. Han driver idag med stor framgång studio SGV Recording i Västerås. Tiden med Jerry Greens var väldigt rolig och jag minns speciellt ett tillfälle då vi var med på Orkesterforum i Köping. Inför detta gig hade vi repat väldigt mycket då vi också var på gång att göra vår första LP-platta. Jag hade en kväll i bilen lyssnat på Radio Luxenburg och

hört den Italienska låten Volare i en tappning som kallades Philadelpia-soundet. Det soundet var som en föregångare till Discomusiken. Vi repade in den i samma tappning men med svensk text, Jag drömmer .... Jag svävar .... På forumet började vi med den låten och det blev fullständig succé. Det kom fram flera nya arrangöreroch bokade in oss på ställen vi inte tidigare lirat på och vi var verkligen på G. Klicka på Jerry Green så finns där en annons från Skultuna Lagår´n som blev ett av dom nya ställena vi lirade på. Kul läsning i alla fall för mig. LP-plattan spelades till hälften in i Sten&Stanley´s studio i Karlskoga och till hälften i en studio i Småland. Plattan kom tyvärr aldrig ut då jag hoppade av vilket jag ångat många gånger.

 

Jag avslutade min dansbandstid med några år i Eldorados orkester. Flera speltillfällen med bland annat mycket spelande i Folkparker, Folkets Hus och nästan varje Baldakinrestaurang i Sverige blev avgörande då jag valde att nappa på deras fråga om jag ville börja med dom. Medlemmarna i Eldorados var Kenneth Karlsson bas, Staffan Berggren Gitarr, Gunnar " Spike" Carlsson på Keybord, Jan Jillnevik på trummor. Min uppgift var att sjunga. Staffan som kom från Kiruna var den som startade gruppen Shanes på 60-talet. Dom allra sista spelningarna jag var med på började Tommy Eriksson på keyboard och då jag började var Mölndalskillen Lennart Andrén med på gitarr men slutade efter att jag varit med i några månader. Att spela med Eldorados var roligare om jag bara ser till de ställen vi lirade på och det gav även lite mer inkomst men ..... jag hade blivit pappa1978 så det var inte så roligt att ligga ute på de längre turnéerna. Under tiden med Eldorados släppte vi LP´n Hawaii och förutom att sjunga nästan alla låtarna bistod jag med två egna låtar.

 

1980- Efter Eldorados och musik på heltid

 

Innan jag bestämde mig för att avsluta att vara musiker på heltid, kontaktade jag en gammal kompis från Surahammar som då jobbade på arbetsförmedlingen i Västerås. Jag berättade att jag vill bli säljare och frågade om det fanns några sådana kurser. Fick då det chockartade beskedet att bästa sättet att bli säljare var att knacka dörr och sälja dammsugare. Jag minns att jag skrattade åt detta förslag och det tog ytterligare flera månader innan jag faktiskt tog steget och började på Electrolux. Hade lovat mig själv att endast stanna kvar där i några månader, men med goda resultat och därmed goda pengar i lön blev det nästan två år. Jag var bl.a. med på en säljtävling och blev en av 32 säljare i hela Sverige, av totalt nästan 450, som vann en resa till Singapore och Phuket. Då fanns på Phuket bara ett enda hotell i den södra delen. Rena vildmarken och Phuket beskrevs vara sista paradisön på detta jordklot. En fantastisk upplevelse och jag vill inte åka till Phuket idag då jag är rädd att förstöra de goda minnerna från den resan som jag har.

 

Efter Electrolux började jag som säljare på Löwener Sverige AB med huvudkontor i Solna. Bodde kvar i Västerås då första tiden var som fältsäljare i Bergslagen och Närke. Under den här tiden fick jag verkligen nytta av min ingenjörsutbildning. Jag sålde bl.a. ett antal avancerade CNC-maskiner och faktiskt den första fleroperationsmaskinen av fabrikat Okuma Hova i Sverige. Efter en tid blev jag inkallad till Huvudkontoret i Solna och tog över som produktansvarig för plåtberabetningsstationer av fabrikat SAFAN. Det blev en hel del resor ner till Holland och fabriken i Lochem. Ett kul jobb. so gav mig många goa kontakter.

 

Efter fem år på LÖWENER Sverige AB blev jag uppringd av en kund som ville att jag skulle börja hos honom och sälja svetsrobotar. Nappade på detta erbjudande och flyttade till Örebro och började på ESAB Robotsvetsning I Laxå.

Nu följde den roligaste tiden i mitt arbetsliv utanför musiken. Robotarna kunde göra mer och mer och med min erfarenhet av CNC-maskiner för många olika ändamål blev jag utsedd tillproduktansvarig för robotstationer som var gjorda för FMS ( Flexibel Manufactoring System ) Det innebar att jag många gånger fick hålla föredarg för företagsledningar och svetstekniska föreningar runt om i Sverige om de möjligheter som robotar kunde ge.

 

 

forts. följer

 

Pizzeria Cleopatra, Avesta